Julfika i skolan

-

Nu sitter jag i skolan och hänger med Robert på estetisk verksamhet. Han hälsar att han var jätterädd att komma in här, eftersom han inte ens har denna lektionen, men vi fikade och folk brukar springa in här lite då och då. Haha. Vi har fikat pepparkakor, druckit glögg och julmust. Men min vän Robert ville inte ha nåt. Han är läskig.

Idag hade jag min bokredovisning i grupp med fyra i klassen. Jag är så glad att det är över! Mådde riktigt dåligt över den igår, men det gick bra i alla fall. Och fick VG på ett grammatikprov, härligt. Robert hälsar att han är jätteduktig och hade definitivt klarat det bättre än mig, minst MVG. Robert är som han är. Robert är rolig, men han är inte skrytsam. Bara lite. :) Hahahah.

"Jag leker med ditt hår. Det är hårresande." - Robert Lingstedt.

How did we get here?

-

Ja, nu är det mitt i natten igen, klockan visar 01:35. Jag har försökt fixa min jäkla blogg, blir aldrig nöjd, och så fuckar sig datorn också och säger att det virtuella minnet är slut så man kan typ inte göra någonting. Vet inte vad jag ska göra. Det känns verkligen som jag skulle vilja få igång min blogg ordentligt, men samtidigt vet jag inte om jag har motivationen, eller om jag ens har kvar detta behovet.. För några år sedan var det en stor del av mitt liv att blogga, att få ut alla känslor. Allt negativt. Nu är jag tacksam över att jag mår bättre och kan ägna mig åt andra saker istället. Men visst är det kul att blogga ändå, det är ju trots allt ett sätt att bearbeta dagen på ett annat sätt.

Idag (efter att natten är förbi) ska jag och pappa åka och kolla på lite systemkameror, kan vara kul att kolla på dem lite närmare och inte bara på internet. Just nu är jag ganska säker på att jag vill ha en Canon EOS 450D, verkar finfin med live view, stor skärm och allt därtill. Har kollat runt en del och jämfört med andra, t.ex. Nikon D60, men den har ingen live view. Nåja, ska inte köpa nåt imorgon, ska kolla runt mer med pappas hjälp.

I fredags var det utgång till Magazinet som gällde. Jag hade liten förfest här tillsammans med F, Muffe, Hence, Bea, Kim och Stolth. Det var trevligt värre även fast vi var så få. Magazinet var väl som förväntat, men jag saknade lite tjejkompisar att snacka skit med, eller nåt. Men jag, Muffe och Hence ägde dansgolvet ändå, haha! Sen skulle F hjälpa Muffe genom att "värma upp" en tjej till Muffe så att han sedan kunde ragga på henne, något jag dock inte fattar. Jag tycker inte det finns något sådant som att "värma upp" någon annan, för fan, snacka själv med personen du vill ragga på, du måste ju ändå göra det förr eller senare. Plus att Muffe inte behöver det, playerN själv som han är. Hahaha, killar alltså. Jag blev väl lite smått sur med alkohol i kroppen och sprang själv ner på dansgolvet igen för att dansa av mig. Hittade dock ingen kille att "värma upp" på dansgolvet, men hittade Fia och vi dansade lite.

Strax innan halv två gick vi ut för de stängde halv två. Vi skiljdes åt och jag och F gick hem. Pappa sov i soffan med TV:n på, så vi stängde av den och gick direkt och lade oss, somnade som stockar. Nu idag, eller igår som det blir när jag sovit och kollar här igen, hade jag och Filip 1 ½ år. Lördagen den 13:e alltså. Tiden flyger förbi, helt sjukt. Vi gjorde dock inget speciellt, Filip åkte hem efter lunch då vi vaknat och jag sov typ hela eftermiddagen.

Nu får det i alla fall bli dags för att sova, uppdaterar efter natten. Puss!

He's lovin' it

-

Haha, det gick inte så bra med att skriva varje dag i december. Fan. Men, imorgon är det NGO-forum i skolan, läs lite om det i Hences blogg, orkar inte förklara. Man ska i alla fall vara formellt klädd, det är ett rollspel i aulan. Ska bli kul tycker jag, alltså att klä ut sig lite, för jag har nästan noll koll på vad min organisation står för, haha. Kommer gå runt och känna mig som värsta sekreteraren. Blir trevligt att se Hence i kostym dock. ;)

Stor del av kvällen har jag och pappa tittat runt på lite systemkameror och det ser ut som jag kommer får en fin en till jul eller i mellandagarna.. hihihi! Vet dock inte vilken än.

Uppdatering: NGO-forumet!

Tattoo your name across my heart

-

Jag tar mig i kragen och ska försöka skriva varje dag i december. Hipp hurra för det. Min decemberresa, haha, så poetiskt. Idag var det en ganska vanlig dag i skolan, vi hade engelskaprov i grammatik och jag tror det gick bra. På massage och friskvårds-lektionen hade vi yoga på friskis. Jag har faktiskt aldrig provat det innan, och det var jobbigare än jag trodde. En massa jobbiga ställningar man måste hålla, fick sjukt ont i armar och ben. Gå och testa!

Fick gå en timme tidigare från fotografisk bild, stack hem, glodde på TV. Och så har jag spenderat mycket tid framför datorn idag, redigerat bilder och lite annat smått och gott. Laddade ner ett avsnitt av Mysterier på Greveholm, men orkade inte ladda ner det andra. Haha. Ska ladda ner alla på Piratebay någon dag, kanske i helgen då. Bästa julkalendern.

Imorgon är den en till ganska vanlig dag, börjar åtta med rättskunskap. Sen svenska, lunch och efteråt engelska plus samhälle.. Drygt. Och sen ska vi sitta kvar lite och jobba med historian och samhällen. Jävla plugg alltså. Men snart är det julafton! Tre veckor kvar i skolan. Det är väl bara att bita ihop. På måndag ska jag slinga håret igen, bort med utväxt och sånt. Well, time for bed now I guess. Jag skrev i alla fall lite. Inte intressant, men i alla fall något! Puss och godnatt.

A sweet dream, or a beautiful nightmare

-

Fan. Jag har inte skrivit nåt ordentligt på jättelänge. Och nu väljer jag det sämsta tillfället också, över midnatt en söndag och jag börjar skolan 08:00 imorgon. Haha. Well, i alla fall. Vad har jag nu då haft för mig som har förhindrat mig från att skriva? Inget särskilt. Möjligtvis läxor. Det är mycket av det nu innan jul. Inlämningar och prov varje vecka. I fredags fyllde i alla fall mamma år, vi åkte till Lund, åt på restaurang och tittade på teatershowen 500 med Jansson och Wester, grabbarna från Hipp Hipp. Det var jätteroligt, tiden gick dock för snabbt, hade gärna suttit där en timme till och lyssnat på deras skämt om historia.

I lördags var jag på stan med mamma och shoppade en hel del. Tre linnen på H&M, för sammanlagt 208 kr, som hittat! Och snygga var de ju med, haha, mums. Känns bra när man får mycket för pengarna. Sen hittade jag en svart kofta på Cubus, och en ny skolväska på Vero Moda! Det behövdes verkligen, jag har gått runt med en liten handväska så böckerna och blocken har stuckit upp och inte fått plats, haha. Jag köpte även svarta strumpbyxor, och lite annat smått och gott man kan behöva. Läppstift, med färgen "nougat", bra till vardags, jao? Nåja.

Idag (söndag, jobbigt att förklara saker när klockan är över tolv) var jag och Filip i kyrkan med mamma, tänka sig. Det var julkonsert, massa fina jullåtar, så nu har man väl allt kommit i lite julstämning när ljusstakarna står i fönstren och julmusik spelas i affärerna på stan. Nu fattas bara en vit födelsedag, och en vit julafton! Idag är det 18 dagar kvar, jag håller nedräkningen. Självklart är jag rädd för att bli sjuk på min födelsedag, för den ligger mitt i riskzonen i och med att jag blir sjuk varje måndag. Det skulle i alla fall varit jävligt DRYGT och jag hade typ legat hemma och låst in mig på rummet och tröstätit en massa tårta och firat mig själv. Eller nåt. Men förhoppningsvis kommer jag vara frisk och gå ut på krogen med det fina folket. Bara det blir som jag hoppas och inte som jag fasar..

Imorgon (IDAG, måndag.. haha) har jag psykologiprov så jag har nu suttit uppe och pluggat en del på det. Hoppas det går bra. Imorgon klockan tre ska jag även till vårdcentralen och se om det kan hitta vad som är fel på mig. Jag är jävligt trötta på folket där nu, jag känner mig som värsta stamkunden för fan. Efter det ska jag fika med Hanna och kanske lite annat Österängfolk. Jag bara fikar och fikar nu för tiden, fan, jag tror jag gått upp i vikt. Jag får banta.. fast kanske EFTER all god julmat då.. haha. ;)

Nu är det första december och julkalendern börjar, hihihi! Men jag kommer nog inte orka glo. Det beror på om den är bra. Jag blir som ett barn på nytt. Vilket i försvarsmekanismen kallas regression. Jag har nog pluggat för mycket psykologi, haha. Eller INTE. Dags att sova och läsa igenom skiten en gång till kanske. Nej, haha, puss.

Throw in your cheap shots baby

-

Ikväll kommer jag dricka av fel anledning.

Ska vi gå i ide istället? För jag tror inte jag orkar med en till vinter med snö och kyla. Jag kommer inte orka gå runt och le om jag är ledsen, för ni vet hur ont det gör! Och då kan man inte vara social och så kommer man inte kunna träffa nåt nytt folk och så kanske man tappar kontakten med nuvarande och så sen när det blir sommar så får man bygga upp allt igen. Hahaha, vad fan är det här liksom. Vi flyttar till ett varmt land.

Jag orkar knappt någonting idag. Vill lägga mig under täcket och inte vakna på väldigt länge, slippa läxan som hänger över mig som jag inte orkar eller hinner göra. Och jag är rädd att allt bara fuckar sig ikväll också.

Än finns det tusentals tårar kvar?

-

Jag tror att jag hatar vintern. Alla tomma gator på kvällen, kylan, och mörkret. Igår när jag gick och lade mig så fick jag en riktigt hemsk känsla som jag inte haft sen ganska långt innan sommaren. Känslan av ångest och trycket över bröstet. Det måste bort, bort, bort! Jag har varit nere i skiten och jag vill inte tillbaka. Förra vintern var jobbig, och vintern före den var rena helvetet. Hjälp mig göra detta till en bra vinter. Jag orkar inte börja gråta och bli osocial igen. All musik i kombination med kylan och mörkret skrämmer mig. Så fort jag lyssnar på en låt, som jag tidigare har lyssnat på när jag varit som mest ledsen, så drar det upp massa minnen. Tänk att det kan vara så lätt att få tillbaka samma jävla känsla..

Nu får det i alla fall räcka med emotankar för idag, typ? Jag vaknade typ 15 minuter försent imorse, och fick lite lagom panik så jag hoppade upp ur sängen och sprang in i duschen. Pappa fick skjutsa mig för skolan för att jag skulle hinna, men ändå stod klassen utanför klassrummet när jag kom och jag var till och med först in i lektionssalen, haha. Så kan det gå. Jag var med på gympan idag också, kände mig duktig! Men tjock. Orka att alla jävlar är så jävla smala. Ja, inklusive just dig! Be happy. I alla fall, efter gympan där vi körde hälften pingis och hälften ki-box så gick vi ner i omklädningsrummet.

Sista lektionen var historia. Vi tittade lite på en film från förintelsen, så sjukt hemskt så jag vet inte vad jag ska skriva. Jag stannade kvar lite efter lektionen för att hänga med de andra som skulle ha matte. På väg ner i trappan och då alla glömt att jag skulle dra, skrek jag hejdå utan svar och gick till resecentrum för att åka hem. Idag var det även planerat att jag skulle ta tåget till Hässleholm för att hälsa på Malin där hon bor i typ ett studentboende eller så, med 4 andra tjejer. Jag var trött till tusen, men hade skjutit upp detta så länge nu så jag gav mig av. Hos Malin snackade vi lite skit, gjorde lite läxa, och så sydde hon upp och in två av mina byxor. Thanks hun. Kom hem strax efter åtta och slängde i mig mat. Nu sitter jag och fryser som en gnu, kommer säkert bli sjuk. Jag har ju blivit sjuk och fått feber en gång i månaden nu sen i somras, inte roligt alls. Och till imorgon har jag massageläxa, men jag hittar inte häftet så fuck it. Hoppas alla mår bra idag. :D Ska sluta skriva nu.

Puss

This is how it works

-

Varför kan man inte bara passa in och vara sig själv i alla lägen, och lyckas hur bra som helst med det? Man måste anpassa sig efter samhället och vilka man är med, känns det som. Och inte nog med det, du måste skaffa dig en stor vänkrets, annars finns det risk att du blir lämnad, och du vill väl ha någon att vända dig till vid de tillfällena? Visa de andra att du minsann klarar dig själv och har andra att vara med? Mhm, det är så det skulle vara. Men det är inte lätt att leva ihop med alla andra, ibland orkar man ju bara inte..

Om du missar någonting som händer, så kommer du att få sitta och plågas av att höra hur roligt det var. Om du missar någonting av den anledningen att du inte ens var bjuden, så kommer du ändå att få sitta och plågas av att höra hur roligt det var, och dessutom veta att ingen ville ha dig där. Du måste hitta på saker du inte ens vill göra, bara för att det är meningen att du ska tycka att det är trevligt. Om du går dit, kanske du lider dig igenom hela kvällen, men om du inte går dit, blir det minst lika otrevligt efteråt, som sagt.

Du har alltid pressen på dig att se bra ut, i alla fall som tjej. Pressen kommer från dig själv, och från andra. Du vill inte att någon ska tycka att du inte ser bra ut, självklart så vill du se så bra ut som möjligt i alla situationen, för sådant mår man psykiskt bra av. Upp på morgonen, på med masken, ut i kylan. På med att leende, och den rätta attityden.

En kompis som du inte känner så väl bjuder med dig på en fest. Du vill verkligen komma in i den vänkretsen, och det kan få dig att göra vad som helst i vissa lägen. Du kanske dricker lika mycket som de gör, bjuder folk dig på cigg så är det klart du tar, för du vill väl vara med i gemenskapen där ute? Du måste komma på de rätta sakerna att säga, annars kanske det är ute med dig. Sen kanske du ändå bara ligger kvar där ensam på natten och undrar vart alla dina riktigt kompisar tog vägen.

I remember love

-
Jag känner mig lite vilsen. Men jag vill inte nämna några namn. I klassen känner jag mig inte helt hundra, hade varit skönare att kunna/våga prata med alla. Det tjejgäng jag trodde jag tillhörde känns det inte som jag tillhör längre, eftersom de alla går i samma klass så har de mycket starkare sammanhållning än mig och jag tror inte jag kommer träffa dem så mycket mer, på ett tag i alla fall. Bara en. Fast den personen har jag inte heller träffat på ett tag, glider vi ifrån varandra? Nu när alla fyller arton känner man sig efter, man kan inte göra allt som de gör, och det gör att man inte träffas. Men han, som gick i deras klass innan och är över arton, kan ju såklart vara med, och jag får hitta på annat på annat håll.

Jag saknar många i min gamla klass, vi ses inte heller ofta. Jag vet inte riktigt vad de tycker om mig. De kan träffas utan mig nu, jag tillhör inte den kretsen på samma sätt. Men innan försökte jag kanske komma ur den, så jag får väl skylla mig själv. Annat härligt folk bor alldeles för långt bort för att man ska kunna ses alls. Och vissa är bara för jävla tråkiga. När någonting ska hända vill jag inte vara den som ska ta tag i det.

Imorgon ska klassen ut på friluftsliv och sova ute i tält en natt. Kanske skönt att hitta på nåt nytt, att komma bort från detta ett litet tag. Vem vet, det kanske blir riktigt roligt och man kanske börjar snacka med fler. På onsdag är vi lediga, och på fredag ska vissa ut på krogen, och vissa sitta ute och supa i någon park.

The prime time of your life

-

Igår (tisdags) hade Ebba fest ute i Balsby i en liten gäststuga som de har renoverat. Det var jag, Filip, Bella, Hence, Muffe och Ebba då, såklart. Det var jättetrevligt, vi dansade, vi drack, vi snackade. Vi var ute och vandrade lite i vattnet vid deras brygga, haha. Hence ramlade och blev lerig. Men senare hade jag nog druckit lite för mycket, jag blev jätteledsen och började gråta som fan och alla fick trösta mig. Jag tänkte bara på att skolan börjar snart och hur ensamt det kan bli. Och att jag går ett helt år själv, och att alla blir fyller arton innan mig. Alla tankar plus sprit blev ingen bra kombination alls, Ebba berättade att hon åt antidepp och jag ville verkligen också ha det. Vi tog taxi hem, sen minns jag inte hur jag kom till sängs, men Filip uppdaterade mig dagen efter och det var inte så roligt.

Idag har det varit en helvetes dag med bakfylla och svullna ögon. Jag har inte kunnat äta någonting för jag har bara spytt hela tiden. Det har varit jävligt äckligt och jag har haft en halsbränna lika het som helvetet själv. Tillslut fick jag i mig lite tomatsoppa i alla fall, som jag lyckades hålla nere. Jag har verkligen bara legat i sängen hela dagen och inte orkat röra mig för då har jag mått ännu mer illa. När jag tittade på "Du är vad du äter" kom pappa in och sade: "Man är vad man dricker", pekade på mig och skrattade. Haha, lagom roligt.

Imorgon (eller idag, eftersom klockan är över 00:00) ska jag till frissan klockan 14:00 och bleka håret mer, det ska bli trevligt i alla fall. Jag hade aldrig orkat mig iväg idag, så det var väl tur att det var fest igår och inte idag. På fredag börjar Malmöfestivalen, men just nu känns det som jag inte vill komma i närheten av cider eller någonting annat på ett jävla bra tag.

Only God knows I'm trying my best (Midsommar 2008)

-

Idag har jag fixat en ny blogg, trevligt va? Den förra kändes bara så sliten, deppig och nertyngd. Det var aldrig särskilt roligt att skriva i den. Jag kan ju inte lova att jag skriver mer nu, men jag ska i alla fall försöka. Jag har fixat med lite bilder och så nu, så jag tycker denna bloggen ser lite mer fräsch ut, det är lite mer sommarkänsla över den. Men sen när det bli vinter och massa elände igen så kommer jag säkerligen tröttna på det också.

Imorgon (eller idag, eftersom klockan är över tolv) är det midsommarafton! Jag är bjuden på grillning och fest hos Emilie. Vi kommer bli 22 personer där, jag känner nog inte hälften, men det kan ju bli trevligt i alla fall, att träffa lite nytt folk kanske. Jag och Bella ska dit lite tidigare för att locktånga håret tillsammans. Sen vid 17:00 kommer alla andra. Hur blir eran midsommar?

Uppdatering: Det blev en trevlig midsommar. Lite seg i starten, men så är det väl med alla fester. Efter klockan tolv blev det livat med dans och drinkar i uthuset. Vi var inte så många, men det fanns inte heller så mycket plats där bredvid bordet så. Billy kunde hela texten till Cara Mia och Toffe undrade om han var bög, hahaha. Klockan 02:00 hämtade mamma och pappa mig, Bella och Filip. När vi kom hem hade Filip glömt sin mobil hos Emilie. Jag lyckades nog inte glömma något.. bara en äcklig Schweppes-flaska som mamma frågade om idag. Om ett tag kommer Muffe och Hence (Alexander och Henric), vi ska se på skräckfilm, Silent Hill. Jag har sett den innan, den är bra, så det ska bli trevligt. Senare lovade Filips mamma att ringa och berätta hur det var med honom.

Uppdatering två: Muffe och Hence kom hit halv nio idag, de hade med sig cola. Vi såg filmen på min dator, Silent Hill är faktiskt helt konstigt, det var andra gången jag såg den, men jag fattar fortfarande inte riktigt allt, haha. Efter filmen glodde vi på lite The Simpsons-avsnitt och kollade på bilddagboken. Nu blev de nyss hämtade, kvart över tolv. De är allt ena konstiga typer, men de är i alla fall några roliga och bra vänner, haha. :)

I've got a single silver bullet

-

Vem fan orkar då? Vem fan orkar? Inte jag i alla fall. Vet ni hur trött jag blir på allting ibland? Och ja, alla jävlar blir trötta på allting hela tiden. Varför försöker jag ens? Varför försöker jag ens klä mig lite fint för att må bättre, när ingen märker det? Varför ens försöka vara duktig och göra någonting rätt när allting ändå bara blir total failure i slutändan?

Vartenda ord påverkar mig. Alla ord som kommer ur era munnar kraschar i min hjärna och jag vet inte vad jag ska tänka eller tycka. Vad är rätt och vad är fel? Meningar som ständigt finns inuti mitt huvud är meningar som börjar med: tänk om..

Tänk om hon är så mycket bättre än mig?
Tänk om hon hade varit lättare för honom att leva med?
Tänk om jag gjorde ett dåligt intryck nu?
Tänk om jag dör?
Tänk om mamma dör?
Tänk om folk tycker jag är ful och jobbig nu?
Tänk om jag gör precis allting fel och alla andra gör allting rätt?
Nej, för tänk om jag bara inte orkar leva nu?
Pausa världen och låt mig andas.

I'm leaning on you like a wooden cane

-

Nu har jag inte skrivit på ett tag igen. Det enda jag gör när jag sitter vid datorn är att vara på MSN och på bilddagboken i stort sett. Och nu vet jag inte heller riktigt vad jag ska skriva. Imorgon är jag i alla fall ledig från skolan, det är skönt. Jag ska till vårdcentralen och få en spruta i förebyggande syfte mot livmoderhalscancer m.m. Det kostar typ 1500 kronor, men det är det ju värt. Det är dessutom billigare innan man fyllt arton år. Denna spruta ska bli obligatorisk i mellanstadiet eller någonting sådant, som vilken vaccination som helst.

Jag ska vara där halv två, sedan gå till apoteket och hämta ut själva medlet, och sen gå tillbaka för att få sprutan. De har inte medlet på vårdcentralen. Jag ska ta den tre gånger, en till efter två månader och sen en efter fyra månader. F ska följa med mig, och efteråt hoppas jag att han frågar om jag inte kan följa med honom hem eller nåt. Men det gör han med all säkerhet inte. Och jag orkar inte fråga, jag orkar inte bry mig. På fredag ska han jobba i Malmö och kommer hem på kvällen, undrar om han vill ses när han kommer hem. Jag orkar inte tänka alls. Idag ville jag bara regna bort där jag gick i stan och kände doften av schampoo då mitt hår blev blött. Det finns inget jag kan göra. Bara försöka bli hård som sten och härda ut i situationer som är jobbiga. När du är stark vill inte jag visa mig svag. (Men jag är ju så jävla svag)

I want you under my skin

-

Jag är så ensam, och ni kan inte förneka det. Även om jag har vänner och pojkvän känner jag mig så ensam från och till. Det räcker inte att ni bara är runt omkring mig ibland, jag vill ha er under min hud. Så nära att ni aldrig försvinner, att ni alltid finns där och att jag alltid kan vända mig till er. Ni kanske säger att det är så nu, men det är det ju inte. Inte för någon alls. Man kan inte finnas till för någon annan 24 timmar om dygnet. Det finns ingen som vill gå och hålla ens hand hela dagarna och hjälpa en med ens beslut. Det måste man klara själv. Och det är så jävla sorgligt att jag börjar gråta. Allting svartnar i panik.

In the morning where does all the pain go?

-

Det syns inte alltid på utsidan om man mår dåligt på insidan. Sorg visar sig inte som en snorig näsa, en varm panna eller utslag på kroppen. Sorg är en stor klump som ligger i magen och som man måste bära med sig och dölja, för om man får ett slag i magen kommer tårarna att svämma över. Ingen märker om man dagen innan legat och gråtit sig själv till sömns. Ingen bryr sig om det, för ingen kan bry sig om det när de inte vet. Ibland kan det visa sig med hjälp av svullna ögon, men man vill inte heller berätta hur det faktiskt ligger till. För vad kan någon annan göra åt saken?

Hur kan någon ens misstänka något när jag ibland bara skrattar för att dölja allting? Och ibland skrattar jag faktiskt också på riktigt, just i den stunden mår jag bra. Men inte ens det kan förevigt sudda ut sorgen som kommer som tårar några timmar efter ett glädjerus. Ibland vill man bara skriva en lapp som det står "ledsen" på och sätta den på ryggen. Jag mår inte ovanligt dåligt just idag, så ni behöver inte trösta mig, jag bara skriver om det här i allmänhet. Jag kanske uppdaterar senare.

In the morning, where does all the pain go?

-

Det syns inte alltid på utsidan om man mår dåligt på insidan. Sorg visar sig inte som en snorig näsa, en varm panna eller utslag på kroppen. Sorg är en stor klump som ligger i magen och som man måste bära med sig och dölja, för om man får ett slag i magen kommer tårarna att svämma över. Ingen märker om man dagen innan legat och gråtit sig själv till sömns. Ingen bryr sig om det, för ingen kan bry sig om det när de inte vet. Ibland kan det visa sig med hjälp av svullna ögon, men man vill inte heller berätta hur det faktiskt ligger till. För vad kan någon annan göra åt saken?

Hur kan någon ens misstänka något när jag ibland bara skrattar för att dölja allting? Och ibland skrattar jag faktiskt också på riktigt, just i den stunden mår jag bra. Men inte ens det kan förevigt sudda ut sorgen som kommer som tårar några timmar efter ett glädjerus. Ibland vill man bara skriva en lapp som det står "ledsen" på och sätta den på ryggen. Jag mår inte ovanligt dåligt just idag, så ni behöver inte trösta mig, jag bara skriver om det här i allmänhet. Jag kanske uppdaterar senare.

Nothing compares to you

-

Vilken otroligt konstig dag. Allt är bara upp och ner precis hela tiden. På förmiddagen hade vi samhällslektion, men jag har ingenting att göra eftersom min nya klass håller på med stora arbeten som jag absolut inte kan hoppa in i. Istället satt jag på bilddagboken och MSN i datasalen tillsammans med Thale som jobbade med sitt. Senare kom Marcus, Muffe och Hence. Vi skojade om en del saker, och spelade spel. Marcus skulle springa till Videomix och köpa glass till Thale, men sen märkte han att han inte hade några pengar att ta ut så han kom tillbaka. Jag satt och tänkte på att jag inte skulle fråga Filip om han ville äta med mig idag, han får fråga själv om han vill. Jag måste sluta anstränga mig på sådant hela tiden. Jag vill inte be om saker längre. Vid tolv-tiden gick alla fem till matsalen och åt fisk. Jag höll utkik efter Filip, men såg honom inte.

När vi gick upp till skåpen på tredjevåningen satt han där med sin klass och väntade på att gå in på lektion. Jag satt mig brevid, men ganska snart skulle han dra, så jag fick en puss, sen skulle jag på mentorstid. Jag slutade skolan vid ett, men skulle till kuratorn på ungdomsmottagningen klockan två så jag satt kvar utanför Filips klassrum och gjorde lite spanska. Tänkte att han kanske hann sluta innan jag skulle gå, men det gjorde han inte. Fast när jag stod ute på skolgården och låste upp cykeln så kom han gåendes mot mig. Vi hade följe mot resecentrum, sen såg vi Bella och hennes klasskompis så vi gick ner tid och snackade. Jag ville inte gå därifrån, jag hade ju ändå ganska roligt och ville inte lämna dem så att de fortsatte ha kul medan jag stack till ungdomsmottagningen och grät. Men så fick det ju bli.

Det värsta är att cykla därifrån och typ inte kunna andas för att man är så ledsen. Men det var ändå okej idag, det har varit värre andra gånger. Ikväll kommer Filip, Bella och Anton hit. Imorgon är det studiedag och sådant gillar vi.

Who did you say love me?

-

Vill ni veta vad jag faktiskt alltid har stört mig på? Jag har aldrig skrivit om det, men nu har jag ingenting bättre för mig. När man skriver att man älskar någon, så är det många som bara skriver "älskar dig".. men, jaha? Vem älskar mig? Det där lilla ordet "jag" tycker jag gör så otroligt mycket i den meningen. Betydelsen av meningen liksom fördubblas om man har med alla tre ord istället för bara två. Det kan ju ha blivit så bara för att när man säger "jag älskar dig", så låter det ju oftast som att man bara säger "älskar dig". Men hallå, hur mycket längre tid tar det att skriva tre ord istället för två? Stå för vem du är, annars blir det bara konstigt och lamt. Älskar dig? JAG älskar dig.