Varför kan man inte bara passa in och vara sig själv i alla lägen, och lyckas hur bra som helst med det? Man måste anpassa sig efter samhället och vilka man är med, känns det som. Och inte nog med det, du måste skaffa dig en stor vänkrets, annars finns det risk att du blir lämnad, och du vill väl ha någon att vända dig till vid de tillfällena? Visa de andra att du minsann klarar dig själv och har andra att vara med? Mhm, det är så det skulle vara. Men det är inte lätt att leva ihop med alla andra, ibland orkar man ju bara inte..
Om du missar någonting som händer, så kommer du att få sitta och plågas av att höra hur roligt det var. Om du missar någonting av den anledningen att du inte ens var bjuden, så kommer du ändå att få sitta och plågas av att höra hur roligt det var, och dessutom veta att ingen ville ha dig där. Du måste hitta på saker du inte ens vill göra, bara för att det är meningen att du ska tycka att det är trevligt. Om du går dit, kanske du lider dig igenom hela kvällen, men om du inte går dit, blir det minst lika otrevligt efteråt, som sagt.
Du har alltid pressen på dig att se bra ut, i alla fall som tjej. Pressen kommer från dig själv, och från andra. Du vill inte att någon ska tycka att du inte ser bra ut, självklart så vill du se så bra ut som möjligt i alla situationen, för sådant mår man psykiskt bra av. Upp på morgonen, på med masken, ut i kylan. På med att leende, och den rätta attityden.
En kompis som du inte känner så väl bjuder med dig på en fest. Du vill verkligen komma in i den vänkretsen, och det kan få dig att göra vad som helst i vissa lägen. Du kanske dricker lika mycket som de gör, bjuder folk dig på cigg så är det klart du tar, för du vill väl vara med i gemenskapen där ute? Du måste komma på de rätta sakerna att säga, annars kanske det är ute med dig. Sen kanske du ändå bara ligger kvar där ensam på natten och undrar vart alla dina riktigt kompisar tog vägen.